ARVSRÄTT

Arv, gifte, skilsmässa och andra familjerättsliga regleringar är specifika för det land dit man flyttar. Således får man ta seden dit man kommer. Emellertid är det inte så att man alltid använder det landets lagar som man befinner sig i. Ibland kan vissa lagar sträcka sig utanför landets gränser och konkurrens kan uppstå angående domsrätt (rätten att döma) lagval och erkännande av utländska beslut.

Det rättsområde som reglerar dessa frågor är Internationell privaträtt (IP-rätt). Inom IP-rätten händer det mycket på EU-nivå, harmoniseringsarbete pågår för full i syfte att ena Europas lagar på området och försök att hitta enklare lösningar. Traditionellt sett erkänns i den internationella privaträtten “partsautonomi”, dvs. parternas möjlighet att välja vilken lag som ska tillämpas i avtalsfrågor. Enligt en ny EU-förordning är det tillåtet att välja vilken lag som ska styra hela arvsfrågan, men det enda alternativet till hemviststatens lagstiftning är lagen i den stat där man är medborgare.

Vad som ur juridisk synpunkt kan betraktas som att hemvist uppnåtts är inte reglerat i vare sig den maltesiska, eller svenska rätten. Den gängse bedömningen är att hemvist uppnås efter 1 – 2 år.

Från och med 2015 gäller således en ny förordning på arvsrättens område och den innebär att när man uppnått hemvist på Malta gäller de maltesiska arvslagarna om en av två eller båda makarna skulle gå bort. Det innebär också att man kan välja vilken arvslagsstiftning som ska gälla, ett så kallat lagvalsavtal. 

Om man inte gör lagval

I den maltesiska arvslagen om någon eller båda makarna skulle gå bort regleras de maltesiska tillgångarna på Malta. En överlevande make/maka sitter då i orubbat bo.
I Sverige har vi en annan, näst intill unik lagstiftning, där en efterlevande make/maka övertar kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt efter den andres död, vilket innebär helt andra förhållanden än att sitta i orubbat bo.

Hur gör man?

Om man vill undvika att den maltesiska lagen ska bli tillämplig så måste man skriva ett testamente med svenskt lagval.  Detta testamente skall skrivas enligt maltesisk lagstiftning och utformas så att det framkommer att var och en ärver i enlighet med svenska regler. Det ska alltså framgå av testamentet att man valt svensk lagstiftning när det gäller arv. Testamentet kan man inte upprätta själv utan testamentet upprättas av en notarie och registreras därefter i domstol. Testamentet behålls av notarien men man kan få en kopia. För att efterlevande ska få tillgång till testamentet vid ett dödsfall måste domstolen kontaktas via notarien.

Alla har sin unika situation och rådet är därför att ta kontakt med en jurist eller notarie här på Malta och diskutera just din situation.

Skrivet av Berndt Stenlund 2017-03-08

Arvsskatt
Nedanstående uppgifter är lämnade av Notarie Miriam Musemeci 2014-11-20.

Malta har ingen arvsskatt men det finns en stämpelskatt på 5% som kan bli tillämplig i vissa fall. Denna gäller bara vid överlåtelse av fast egendom. Ny lag trädde i kraft 2013.

Om en make/maka ärvt fast egendom som varit deras huvudsakliga bostad på Malta utgår ingen stämpelskatt för den efterlevande maken/makan. Detsamma gäller för barnen om båda föräldrarna avlidit. De betalar således inte 5% stämpelskatt på fast egendom som de ärvt efter sina föräldrar. Om man haft mer än en fast egendom på Malta utgår stämpelskatt på 5% för den som inte varit huvudsaklig bostad till exempel en extra bostad som varit uthyrd.

Stämpelskatt motsvarande 5% av värdet på den fasta egendomen utgår däremot vid arv av annan än make/make eller barn.

Skatten beräknas på fastighetens värderade värde. Värderingen skall göras i anslutning till dödsfallet av maltesisk arkitekt som man själv valt. Den ska vara rimlig för att godkännas men är alltså inte samma sak som försäljningsvärdet. Vanligtvis betydligt lägre.

Berndt Stenlund 2014-11-22